Libertarianismens dygder

Jag blev frihetlig med motstånd då jag inte längre rationellt kunde förneka tre av den klassiska liberalismens premisser om icke-våld, individens äganderätt till sig själv och friheten som grund för varje form av rationellt och moraliskt handlande. Vid en närmare analys motsvarar premisserna dygder och är därför förenliga med en klassisk dygdetik.

Den första dygden rör viljan till fred och harmoni. Denna dygd inser att det goda samhället inte kan baseras på konflikter, våld och tvång. En libertarian måste i grunden tolerera dem han eller hon inte tycker om så länge de inte utövar tvång mot honom själv. För detta ändamål, telos, krävs självbehärskning och ödmjukhet. Libertarianen utvecklar härmed dygden tolerans.

Den andra dygden rör libertarianens ovilja att ta makt över andra och låta sina egna preferenser diktera med tvång hur andra skall leva sina liv. En libertarian måste begränsa sina maktanspråk med insikten att äganderätten upphör precis där andra individers autonomi börjar. Det spelar sedan ingen roll vilken metod som åberopas för att någon anser sig ha rätt att utöva makt över andra och deras egendom. Varje kränkning av denna dygd skulle nämligen innebära att någon annan än individen har större rätt till individens kropp och arbete än individen själv. Libertarianismen motverkar således slaveri. Libertarianen är respektfull för andra individers integritet.

Den tredje dygden är förmågan till socialt samarbete och rationalitet. En libertarian saknar tvångsmedel och måste därför kunna kommunicera och göra sig förstådd på en fri marknad av varor och idéer. Den dygd som krävs för detta rör kommunikation och förmåga till allianser genom avtal och samarbete. En libertarian måste utveckla sociala dygder då hans gemenskaper grundas på frivilligt samtycke. Detta bidrar även till respektfulla relationer och utveckling av ett rationellt och fredligt samhälle.

Den fjärde dygden rör sanningsenlighet och autenticitet. Libertarianismen ser bedrägeri som en form av stöld. Även i de fall då ett bedrägeri rör falsk information i en rättegång som handlar om andra frågor än äganderätt så förbjuder libertarianismen uppsåtlig lögn. Libertarianen utvecklar därför en dygd som rör autenticitet och uppriktighet.

Det borde inte vara svårt att se vad dessa dygder fyller för funktion för ett civiliserat samhälle och en god kultur. Även om dygderna inte räcker för en hel civilisation utgör de grunden för en god sådan och kan därför med lätthet kompletteras med ett tak, en verkshöjd, bestående av kulturella, andliga och vetenskapliga värden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s